Psykologi

Här kan du läsa om psykologi hos människa och hund

Vad är psykologi?

Psykologi kommer från grekiskans ord psyke som betyder själen och logia som betyder kunskap. Psykologi står alltså för "själens kunskap" eller "läran om själen".

Psykologi handlar om känslor, tankar och beteenden. Genom att reflektera över oss själva utifrån psykologiska teorier kan vi få en ökad självkännedom, vi får också möjlighet att förstå andra människor bättre. Detsamma gäller när det kommer till hundar, de har precis som vi människor både tankar och känslor och utför beteenden. När vi får kunskap och förståelse ökar vår möjlighet att tolerera och värdesätta olikheter liksom att förstå varför hunden eller hundägaren gör på ett visst sätt.

Arv och miljö

Vad gör oss människor till de vi är? Vad gör våra hundar till de hundar de är? Vad är det som gör att vissa personer eller hundar är blyga och andra utåtriktade? Alla dessa frågor som handlar om likheter och olikheter kan också handla om arv och miljö. Vi vet att både miljö och biologi spelar roll för hur vår och hundars personlighet utvecklas. Både vi och hundar föds med unika genetiska förutsättningar och utvecklas sedan med unika livsvillkor och erfarenheter.

Psykologiska perspektiv

När man studerar psykologi finns flera tänkbara svar på en fråga. Man kan titta på en hunds eller människans beteende och upplevelser utifrån olika perspektiv. Verkligheten i de olika perspektiven kan se annorlunda ut men oavsett vilket perspektiv man än ser på så är målet att få mer kunskap om psyket, att kunna förutse och förklara beteenden.

Exempelvis

Fenomen (det som studeras är t.ex. ett beteende, en känsla eller upplevelse):  Hunden Lucas är stressad.

Perspektiv (en infallsvinkel, psykologiska fenomen kan studeras utifrån olika perspektiv):

• Psykodynamiskt - Vad har Lucas för tidigare erfarenheter?

• Socialpsykologiskt - Hur ser Lucas sociala situation ut?

• Medicin-Biologiskt - Vad händer i Lucas kropp när han är stressad?

Teori (utifrån perspektivet kan en teori skapas. En teori är ett förslag på förklaring till fenomenet). 

Utifrån dessa perspektiv kan man formulera teorier - förklaringar till varför Lucas beter sig som han gör. En teori är dock inte en absolut sanning, utan ett sätt att förstå och tolka. Olika teorier kan kännas mer eller mindre relevanta beroende på situationen. 

Psykodynamiskt perspektiv

Detet, jaget, överjaget. Det omedvetna/det medvetna. 

Har du någon gång känt att du velat något, utan att egentligen veta varför? Inom det psykodynamiska perspektivet menar man att vi styrs av önskningar, känslor och drifter som ofta är omedvetna. Det psykodynamiska synsättet betonar utveckling och förändring, tanken är att våra tidigare upplevelser och relationer påverkar hur vi tänker, känner och beter oss idag. 

Det dynamiska psyket - psykets strukturer

Psyket består av tre delar som på olika sätt samverkar och påverkar våra handlingar, känslor och relationer.

Detet, det är våra medfödda drifter, behov och impulser. Detet vill ha tillfredställelse direkt och bryr sig inte om regler eller konsekvenser. Hos en hund kan detet synas i starka instinkter: hunger, jaktlust eller behovet av närhet. 

Överjaget är inte medfött utan växer fram under uppväxten och består av samvete,  normer och ideal. Hos människor formas det av föräldrar, kultur och uppfostran. Hos hundar kan man jämföra det med de inlärda sociala reglerna: vad som är tillåtet eller inte i flocken, både den mänskliga och den hundliga. 

Jaget är den förnuftiga delen som försöker balansera mellan detet och överjaget. Jaget försöker hitta en kompromiss: detet vill ha allt nu, överjaget säger nej, och jaget försöker lösa det på ett realistiskt sätt. Hos en hund kan detta synas när den lär sig självkontroll t.ex. att vänta på kommando innan den får sin mat, trots att den egentligen vill kasta sig över skålen. 

Medvetet och Omedvetet

Enligt de psykodynamiska teorierna styrs våra handlingar till stor del av inre processer, saker vi inte alltid är medvetna om. Våra tidigare erfarenheter, särskilt under barndomen, formar hur vi uppfattar världen som vuxna. 

Det omedvetna rymmer tankar, känslor och minnen som är för smärtsamma för att finnas i det medvetena. Det kan visa sig genom drömmar, felsägningar eller oväntade reaktioner. Hos hundar kan omedvetna upplevelser liknas vid tidiga präglingar eller trauman t.ex. en hund som blivit skrämd av män som valp och därför reagerar med rädsla långt senare, utan att "veta varför". 

Det förmedvetna innehåller minnen och erfarenheter som inte är aktuella, men som kan plockas fram vid behov. Hos en hund kan det motsvara inlärda erfarenheter som snabbt återkallas t.ex. ett kommando som "sitt" som hunden inte hört på länge, men minns när det upprepas. 

Det medvetna är det vi upplever här och nu, våra tankar, känslor och sinnesintryck i stunden. Hos hundar handlar det om direkta upplevelser, dofter, kontakt med ägaren. 

Behavioristiskt perspektiv

Yttre påverkan. Betingning, förstärkning. 

Klassisk inlärning / klassisk betingning

I början av 1900-talet visade den ryske fysiologen Ivan Pavlon hur inlärning kan ske genom kopplingar mellan stimuli och respons. 

• Stimuli = det som framkallar reaktion
• Respons = själva reaktionen

Om sambandet är naturligt och inte inlärt kallas det obetingat, medan ett inlärt samband kallas för betingat. 

Pavlos klassiska experiment

1. Pavlov ställde fram en matskål när hunden kom in i rummet (maten = obetingad stimulus)
2. Hunden började dregla av synen och doften (dregling = obetingad stimulans)
3. Pavlov ringde samtidigt i en klocka varje gång han serverade maten (ringljudet = neutral stimulus). 
4. Efter flera upprepningar började hunden dregla bara av ljudet av klockan, även utan mat (ringljud = betingad stimulans, dregling = betingad respons)

Klassisk betingning innebär att ett samband skapas mellan två tidigare oberoende stimuli. 

Exempel på oplanerad klassisk inlärning

Många av våra och hundars beteenden har kommit till genom klassisk inlärning som skett oplanerat. Det kan ske genom negativ eller positiv sammankoppling.

Negativ sammankoppling:

Du åker bil och är med om en bilolycka. Nästa gång du ska åka bil förknippar du bilåkning med olyckan. Du får då svårt att köra eller att åka bil.

Hunden springer runt get-hagen och är super glad men får plötsligt en stöt av stängslet. Nästa gång hunden kommer till get-hagen så förknippar hunden getterna med elstöten. Hunden får svårt att vistas nära getter. 

Positiv sammankoppling:

Du lyssnar på radio och en låt börjar spelas. Det är samma låt som spelades när du tog ditt körkort. Du förknippar låten med den speciella och positiva händelsen och blir genast glad.

Hunden älskar att springa och busa i rasthagen. När hunden och sin hundägare är ute och går på promenad får hunden syn på rasthagen och blir glad, viftar på svansen och skäller glatt. Hunden vill fram till rastgården och börjar att dra i kopplet. Hunden förknippar rastgården med lek och bus. 

Instrumentell inlärning (operant betingning)

När både människor och hundar märker att ett beteende leder till något positivt, vill de upprepa det.
Om beteendet däremot leder till något obehagligt, minskar sannolikheten att det sker igen.

Denna typ av inlärning kallas operant betingning eftersom det handlar om aktiva handlingar.
För att ett beteende ska befästas krävs någon form av förstärkning.

Positiv förstärkning

Positiv förstärkning innebär att något bra tillkommer. Den här förstärkningen (belöningen) ökar sannolikheten för att ett beteende ska upprepas.

Ex. Hunden springer efter en hare. Du ropar på hunden, hunden kommer tillbaka till dig, du berömmer. Hunden känner glädje.

Negativ förstärkning och bestraffning

Negativ förstärkning innebär att någonting negativt uteblir. Vi väljer bort beteenden som skulle få negativa konsekvenser och gör istället någonting annat som inte får sådana konsekvenser.

Ex. Hunden springer efter en annan mötande hund. Den mötande hunden ger hotfulla signaler vilket gör din hund rädd. Du ropar på hunden som då springer tillbaka till dig och den mötande hunden slutar att ge hotfulla signaler. Hunden känner lättnad. 

Bestraffning är någonting annat än negativ förstärkning. Bestraffning syftar istället till att få ett oönskat beteende att upphöra. Bestraffning visar inget alternativ till det oönskade beteendet. 

Ex. Hunden springer efter ett rådjur. Du ropar på hunden som inte kommer tillbaka. Du skriker och kastar pinnar mot hunden. Hunden kommer till dig. Hunden känner obehag och rädsla. 

Social inlärning

Både människor och hundar lär sig mycket genom att observera andra, det kallas social inlärning. 

I en obekant situation tar vi automatiskt efter de som behärskar den. Man iakttar andras beteenden för att slippa göra bort sig. Vi har många socialt inlärda beteenden som vi skulle ha svårt att klara oss utan.

Imitationsinlärning: Vi lägger märke till hur andra beter sig i en viss situation och tar efter. T.ex. så härmar barn sina föräldrar. En valp kan härma sin mamma när hon gräver, gäspar eller skäller. 

Modellinlärning: Den här formen av inlärning aktiverar tänkande och minne och kräver en viss förmåga att dra slutsatser. Vi ser vilka följder andras beteenden får och tar efter de vi anser har önskvärda följder. Vi behöver inte göra egna misstag utan lär oss av andras erfarenheter. T.ex. så kan en unghund se att den äldre hunden får godis när den sätter sig vid kommandot "sitt", nästa gång försöker den själv. 

Att kunna lära genom observation är avgörande för socialisering och trygghet , både i flocken och tillsammans med människor. 

Kognitivt perspektiv

Kognitioner, förväntningar. Tankescheman. 

Det är genom din och hundens kognition som ni lär känna världen. Kognitionspsykologi handlar om hur våra sinnen, tankar, minnen och vår uppmärksamhet fungerar. De kognitiva processerna är snabba och automatiska. De kan vara både medvetna och omedvetna. Kognitiva funktioner är avgörande för att du och din hund ska överleva och klara av vardagen.

Exempelvis

• När du ska gå över gatan gör du en uppskattning av hur nära en bil befinner sig för att du inte ska bli överkörd.
• När hunden ska hoppa över ett hinder så uppskattar den om den verkligen kommer att klara av detta.

Inhämtning och tolkning av information

För att du och din hund ska förstå omvärlden måste ni först hämta in information. Det görs genom våra och hundens sinnen. Sinnena fångar upp signaler från omvärlden och för dem vidare till hjärnan där de tolkas. Perception är det ord som man använder inom psykologi för denna process av inhämtning och tolkning av information.

Sinnen

Till hjälp för att uppfatta världen och orientera sig är vi och hunden utrustade med olika sinnen. Genom sinnenas celler eller receptorer uppfattar vi och hunden intryck som ljud, läge, rörelse, ljus, smak, lukt, värme och beröring. Intrycken förs sedan vidare till hjärnan via nervsystemet.

Perception

Perception hjälper oss att lära nytt och utvecklas. När sinnesintryck och rörelser samarbetar kallas det för sensomotorisk förmåga. De sensomotoriska förmågorna börjat att utvecklas tidigt tänk dig ett barn eller en hundvalp som med sina sinnen hittar till bröstvårtan och äter genom att suga.

Perception fungerar på olika sätt i olika åldrar. Barnet och hundvalpens perception skiljer sig mellan den vuxnes. Valpens och barnets förmåga att sammanfoga olika sinnesintryck och göra en korrekt tolkning är ännu inte fullt utvecklat för komplexa situationer. T.ex. kan inte barnet göra samma bedömningar i trafiken som en vuxen. Hur vi och hunden uppfattar och tolkar omvärlden är också beroende av skillnader i dagsform och personlighet.

Genom vår och hundens utveckling lär sig hjärnan att koppla ihop all den information som fås genom sinnena på ett alltmer avancerat sätt. Perception hänger starkt ihop med vår och hundens rörelser och möjlighet att kommunicera.

Försämras syn, hörsel och balans kan försvåra för de sensomotoriska och kommunikativa förmågorna. Detta kan ske naturligt när individen blir äldre, men då har de ofta lång erfarenhet av att tolka och förstå sinnesintryck så att de fungerar alldeles utmärkt ändå.

När man pratar om perception pratar man också om gestaltlagar. Det är hur vi organiserar våra intryck enligt ett visst mönster. Oftast leder mönstret oss rätt i våra tolkningar. Gestaltlagarna gör att vi och hunden tolkar intryck för att göra världen begriplig. Vi fyller i saker som saknas, buntar ihop föremål som står nära varandra och tolkar avstånd och storlek utifrån tidigare erfarenheter.

Selektiv perception är en förmåga att välja och skilja ut vad vi och hunden uppmärksammar.

Den förmågan har vi för att skapa ordning bland alla intryck som hela tiden omger oss och hunden. Vi måste sortera och sålla bland alla ljud, synintryck, smaker och lukter. Utan den här förmågan blir det mycket svårt att leva. Tänk själv om du skulle behöva ta in alla samtal som pågår av människorna när du är i stan.

Förutom att uppmärksamma och sortera bort så tolkar också perceptionen det som upplevs för att vi och hunden ska förstå omvärlden. Det gör att vi kan uppfatta en händelse eller situation olika. Även sammanhanget spelar en roll för hur situationen tolkas.

Koncentration är upplevelsen av förmågan att medvetet styra den selektiva perceptionen. När du eller hunden klarar av att fokusera uppmärksamt på en uppgift är ni koncentrerade. Ju mer intryck som finns runt om ju svårare kan det kännas att fokusera. Vår förmåga att koncentrera sig skiljer från person till person. Detsamma gäller för hunden. De människor och hundar som har svårare med att sortera bort intryck, tappar därför lättare förmåga att rikta uppmärksamheten på något.

Våra viktigaste behov styr också vår uppmärksamhet. Hunger, trötthet och törst kan störa uppmärksamheten, men även andra behov som till exempel handlar om känslor kan försvåra liksom oro och stress. Den som har svårt att sålla bort det som inte är relevant kan behöva hjälp med det. T.ex. genom en meningsfull uppgift, då får hjärnan lättare att prioritera.

Minne

Minne är en av våra kognitiva funktioner. Utan minnet skulle vi inte kunna lära oss något nytt och vi skulle inte kunna använda oss av erfarenheter. Minne är också en förutsättning för att kunna tänka.

Tankar

Tänkandet påverkas av många förhållanden. Vårt sätt att tänka kan också påverka oss. Vi använder oss av uppmärksamhet, perception och minne när vi tänker. Dessutom behöver vi ett språk. Vi formulerar våra tankar med hjälp av språket men även tvärtom. Det finns olika åsikter om det är språket som är grunden för tänkandet eller om det är tänkandet som kommer först.

Vi behöver språket för att tänka men det behövs fler strukturer. Det är till exempelvis mallar. Mallar kan vara begrepp ett exempel på begrepp-bygge är fordon, motordrivet fordon, fordon på fyra hjul och sist bil eller till exempel djur, fyrbenta djur, häst, shetlandsponny.

Det finns en mängd med begrepp som vi kan hantera på olika nivåer t.ex. bil och häst och de finns i olika kategorier t.ex. fordon och djur.

Vi sorterar på olika sätt för att underlätta för tänkandet. Kategorier och begrepp är exempel på mallar.

Kunskap, erfarenheter och minnen bygger upp tankescheman. T.ex. kan det handla om att man följer en viss rutin på morgonen. Eller så vet hunden att om du går en viss väg så ska ni till hundrastgården. Tankescheman styr också en del av vårt beteende. Vi förstår det som sker i vår omvärld och kan fatta beslut utifrån våra tolkningar. Ibland kan våra tankescheman vara felaktiga vilket kan ställa till det för oss. T.ex. försöker vi att förstå det som sker och hitta förklaringar till våra egna och andras handlingar. Det kan vara att man frågar sig själv varför man inte fick högre betyg på sin inlämning. Kanske förklarar man det själv med att man är dum i huvudet. Man gör då något som kallas för att attribuera. Ens svar på varför behöver inte stämma överens med verkligheten, men det hjälper oss att hålla ordning på tankarna. Ens sätt att attribuera påverkas av erfarenheter, uppfostran och kunskaper.

Kontrollfokus

En del känner att de kan påverka sitt eget liv och att ansvaret ligger hos de själva. Andra känner tvärtom. Dessa två sätt att tänka kallas för kontrollfokus. De här två tankesätten påverkar sättet man förhåller sig till livet. Beror någonting på sig själv kan man ändra på det. Beror det på någonting utanför sig själv är det svårare att göra någonting.

Om det finns något man inte kan förutse eller påverka eller i hundars fall kontrollera eller undvika så drabbas man av något som kallas för allmän hjälplöshet. Hur man än försöker så hjälper det inte, då slutar man försöka, man blir passiv och förlorar hoppet. Det kallas också för inlärd hjälplöshet. 

Socialpsykologiskt perspektiv

Tankar, känslor och handlingar påverkas av omgivningen.

Det socialpsykologiska perspektivet handlar om hur vi påverkar och påverkas av andra.
Människans och hundens beteende formas inte bara av inre faktorer som känslor och tankar, utan också av den sociala miljön: familj, flock, grupp och samhälle.

Tankar, känslor och handlingar sker alltid i ett sammanhang.
Hur vi beter oss beror på vilka vi är med, var vi befinner oss och vilka normer och förväntningar som gäller i den miljön.

Gruppens betydelse

Vi människor är flockdjur och det är hundar också.
I flocken eller gruppen lär man sig roller, regler och samspel.
Både människor och hundar påverkas av gruppens dynamik, ledarskap och sociala struktur.

Exempel:

• En hund som lever i en stabil och trygg flock blir oftast lugn och följsam.

• En hund som lever i en orolig miljö kan bli osäker eller utveckla stressrelaterade beteenden.

Inom socialpsykologin pratar man om grupptryck och konformitet, hur individer anpassar sig till gruppens normer för att passa in. Hos hundar syns detta i hur de imiterar flockens beteende, följer sociala signaler och söker bekräftelse från sin ägare eller andra hundar.

Sociala roller och förväntningar

Varje individ i en grupp har en roll både människor och hundar.
En roll innebär vilka beteenden som förväntas i en viss situation.

Exempel:

• I familjen kan hunden ha rollen som följeslagare, väktare eller lekkompis.

• En ledarhund på brukshundsklubb har rollen att visa vägen och skapa trygghet.

• Du som hundägare har rollen som vägledare och trygg punkt.

Roller ger struktur, men kan också skapa problem om de inte är tydliga.
En hund som får för mycket ansvar eller otydliga signaler kan bli stressad och försöka ta över ledarskap den inte är redo för.

Social påverkan och inlärning

Socialpsykologin betonar att mycket av vårt beteende är inlärt genom samspel med andra.
Vi påverkas av förväntningar, belöningar, beröm och bekräftelse. Det gäller även hundar.

Exempel:

• En hund som får uppmärksamhet när den skäller lär sig snabbt att beteendet "fungerar".

• En hund som belönas när den väntar lugnt lär sig att det är önskvärt.

Vi lär oss också genom observation, genom att se hur andra beter sig.
Valpar lär sig till exempel sociala signaler och kroppsspråk genom att iaktta sin mamma och sina kullsyskon.

Attityder och samspel

En viktig del inom socialpsykologin är attityder,  våra inre inställningar till människor, situationer eller uppgifter.
Attityder påverkar hur vi tolkar andras beteenden och hur vi själva reagerar.

Även hundar har motsvarigheter till attityder, inlärda mönster av positiva eller negativa förväntningar.
En hund som ofta blir bemött med lugn och kärlek utvecklar tillit.
En hund som ofta blir skrämd eller skälld på kan börja förvänta sig obehag i sociala situationer.

Att förändra attityder, hos både människor och djur, tar tid, men med trygghet, konsekvens och positiv erfarenhet kan både människor och hundar bygga nya, mer gynnsamma mönster.

Relationer, anknytning och kommunikation

Socialpsykologin handlar också om relationer och anknytning, hur vi skapar och bevarar kontakt med andra.
Hundens relation till sin ägare är central för dess välmående. En trygg anknytning gör hunden mer självsäker, medan otrygghet kan leda till stress, separationångest eller osäkerhet.

Kommunikationen i relationen bygger på kroppsspråk, tonfall och energi.
Hundar tolkar stämningar och känslor hos sina människor, ibland bättre än vi själva.

Biologiskt perspektiv

Gener, hjärnfunktioner.

Det biologiska perspektivet fokuserar på hjärnans funktion, nervsystemet, hormoner och ärftlighet.
Utifrån detta synsätt styrs våra och hundarnas beteenden till stor del av biologiska faktorer.

Hur vi är, vår personlighet, våra känslor och våra reaktioner, beror på hur hjärnan och kroppen fungerar.
Tankar, känslor och handlingar ses här som resultat av kemiska och elektriska processer i hjärnan.

Ärftlighet

Inom det biologiska perspektivet är ärftlighet ett nyckelområde. En gen är den minsta enhet som ärvs från föräldrar till avkomma.

Gener kan vara:

• Dominanta, vilket innebär att de har starkare genomslag.

• Recessiva, vilket innebär svagare genomslag.

Exempel hos människor:
En brunögd förälder har ofta en dominant gen för ögonfärg, vilket gör att barnet med större sannolikhet får bruna ögon.

Exempel hos hundar:
Inom avel kan man välja specifika egenskaper och förmågor att föra vidare – till exempel jaktlust, vallningsinstinkt eller lugn temperament. På så sätt kan både fysiska och psykiska egenskaper påverkas av genetiskt urval.

Hjärnan

Allt vi känner, tänker och gör har sitt ursprung i hjärnan. Olika delar av hjärnan har olika funktioner till exempel:

• Motoriska centrum styr rörelser

• Hörselcentrum tar emot ljud

• Syncentrum tolkar synintryck

• Limbiska systemet hanterar känslor och motivation

Även personligheten sitter i hjärnan. Om hjärnans funktioner förändras, till exempel vid sjukdom, trauma eller kemisk obalans, kan även beteendet och personligheten förändras.

Exempel:

• En person som får en hjärnskada kan bli mer impulsiv eller få svårt att reglera känslor.

• En hund med neurologisk smärta eller hormonell obalans kan bli ovanligt orolig, aggressiv eller passiv.

Signalsubstanser och hormoner

I hjärnan kommunicerar nervcellerna genom signalsubstanser, kemiska ämnen som överför information mellan celler. Balansen mellan dessa ämnen påverkar humör, energi och reaktioner.

Några exempel:

• Serotonin - kopplas till välmående och lugn. Låga nivåer kan bidra till oro och stress, även hos hundar.

• Dopamin - styr motivation och belöning. Viktigt vid inlärning, både hos människor och djur.

• Adrenalin och kortisol - frisätts vid stress och påverkar kroppens beredskap att agera.

Hormoner spelar också en central roll. Hundar påverkas till exempel av könshormoner som testosteron och östrogen, vilket kan påverka beteende, revir och socialt samspel.

 Biologiska faktorer och beteende

Tack vare modern forskning och tekniska metoder som hjärnavbildning (t.ex. EEG, MRI) vet man idag mer om hur hjärnans aktivitet hänger ihop med beteende.

Det biologiska perspektivet kan förklara:

• varför vissa individer är mer stresskänsliga än andra,

• varför reaktioner på rädsla eller glädje kan variera mellan individer,

• och hur genetiska skillnader påverkar temperament och inlärningsförmåga.

Även hos hundar ser man stora individuella skillnader som delvis kan förklaras biologiskt, men som alltid påverkas av miljö och upplevelser.

Humanistiska perspektivet

Subjektiva upplevelser. Självförverkligande. 

Det humanistiska perspektivet betonar den personliga upplevelsen av sig själv, den subjektiva känslan av vem vi är och vad vi behöver för att må bra.

Enligt det här synsättet är varje individ, människa eller hund , unik, fri och utvecklingsbar.
Vi formas inte bara av arv, miljö eller inlärning, utan också av vår inre drivkraft att växa, förstå och uppnå balans.

Humanistisk psykologi ser människan (och djuret) som en helhet: kropp, känsla, tanke och vilja hör ihop. För att må bra behöver individen uppleva mening, trygghet och möjlighet att utvecklas.

Behovstrappan

En av de mest kända modellerna inom humanistisk psykologi är Maslows behovstrappa. Den beskriver hur vi utvecklas genom att steg för steg försöka tillfredsställa olika behov. När ett behov är uppfyllt, väcks ett nytt behov på nästa nivå. Maslow menade att människor (och djur) ständigt strävar uppåt i trappan, men ibland kan livet göra att vi faller tillbaka. Vid stress, sorg eller otrygghet måste vi börja om från de lägre nivåerna och återigen skapa trygghet innan vi kan utvecklas vidare. Det humanistiska perspektivet påminner oss om att välmående inte bara handlar om överlevnad, utan om att få leva ett meningsfullt liv där våra behov blir sedda och respekterade.

Fysiologiska behov

Det första steget handlar om grundläggande överlevnadsbehov: mat, vatten, sömn och vila. För både människor och hundar måste dessa behov tillgodoses först annars finns ingen energi för utveckling.

Exempel: En hungrig, trött eller sjuk hund har svårt att fokusera på träning eller socialt samspel.

Trygghetsbehov

När de fysiska behoven är uppfyllda söker individen trygghet och stabilitet. Det kan handla om att ha ett hem, en fast rutin eller en pålitlig omgivning.

Exempel: En hund som vet när den ska äta, sova och gå promenad känner sig tryggare än en som lever i oregelbundna förhållanden.

Kärlek och gemenskap

Nästa steg handlar om tillhörighet, acceptans och kärlek. Vi mår bra när vi känner oss sedda, älskade och behövda.

Exempel: Hundar är sociala flockdjur de behöver nära relationer till sin ägare och sin familj för att känna samhörighet och trygghet.

Uppskattning och självkänsla

När individen känner tillhörighet växer behovet av uppskattning och självkänsla, att känna sig duktig, omtyckt och värdefull.

Exempel: När du berömmer din hund för ett lyckat beteende stärker du dess självförtroende och vilja att samarbeta.

Självförverkligande

Längst upp i trappan finns självförverkligandet att utveckla sina inneboende möjligheter, följa sin nyfikenhet och växa som individ. För människor handlar det om att hitta mening, kreativitet och balans i livet. För hundar kan det vara att få använda sina naturliga instinkter, som att nosa, söka, arbeta eller vara till nytta.

Exempel: En vallhund som får valla, en jakthund som får spåra, eller en sällskapshund som får ge närhet, alla får möjlighet att vara sig själva.