Psykologi

Här kan du läsa om psykologi hos människa och hund

Vad är psykologi?

Psykologi kommer från grekiskans ord psyke som betyder själen och logia som betyder kunskap. Psykologi står alltså för "själens kunskap" eller "läran om själen".

Psykologi handlar om känslor, tankar och beteenden. Genom att reflektera över oss själva utifrån psykologiska teorier kan vi få en ökad självkännedom, vi får också möjlighet att förstå andra människor bättre. Detsamma gäller när det kommer till hundar, de har precis som vi människor både tankar och känslor och utför beteenden. När vi får kunskap och förståelse ökar vår möjlighet att tolerera och värdesätta olikheter liksom att förstå varför hunden eller hundägaren gör på ett visst sätt.

Arv och miljö

Vad gör oss människor till de vi är? Vad gör våra hundar till de hundar de är? Vad är det som gör att vissa personer eller hundar är blyga och andra utåtriktade? Alla dessa frågor som handlar om likheter och olikheter kan också handla om arv och miljö. Vi vet att både miljö och biologi spelar roll för hur vår och hundars personlighet utvecklas. Både vi och hundar föds med unika genetiska förutsättningar och utvecklas sedan med unika livsvillkor och erfarenheter.

Psykologiska perspektiv

När man studerar psykologi finns flera tänkbara svar på en fråga. Man kan titta på en hunds eller människans beteende och upplevelser utifrån olika perspektiv. Verkligheten i de olika perspektiven kan se annorlunda ut men oavsett vilket perspektiv man än ser på så är målet att få mer kunskap om psyket, att kunna förutse och förklara beteenden.

Exempelvis

Fenomen (det som studeras är t.ex. ett beteende, en känsla eller upplevelse):  Hunden Lucas är stressad.

Perspektiv (en infallsvinkel, psykologiska fenomen kan studeras utifrån olika perspektiv):

Psykodynamiskt - Vad har Lucas för tidigare erfarenheter?

Socialpsykologiskt - Hur ser Lucas sociala situation ut?

Medicin-Biologiskt - Vad händer i Lucas kropp när han är stressad?

Teori (utifrån perspektivet kan en teori skapas. En teori är ett förslag på förklaring till fenomenet). 

En teori är ingen absolut sanning. Här måste man själv ta ställning till vad som verkar riktigt och rimligt. Hur stämmer teorierna överens med ens egna erfarenheter och uppfattningar. Det kan också vara så att man tycker  att en teori känns mer relevant för vissa situationer än andra teorier. 

Psykodynamiskt perspektiv

Detet, jaget, överjaget. Det omedvetna/det medvetna. 

Har du någon gång känt att du velat något, utan att egentligen veta varför? Inom de psykodynamiska teorierna menar man att vi styrs av önskningar och känslor som är dolda för oss. Dynamiskt synsätt betonar utveckling och förändring

Det dynamiska psyket - psykets strukturer

Psyket består av tre delar som på olika sätt samverkar och påverkar våra handlingar, känslor och relationer.

Detet, det är våra medfödda drifter, behov och impulser. Detet bryr sig bara om sina egna behov och vill ha allt nu direkt. Eftersom detet är medfött så dominerar det personligheten från början.

Överjaget är inte medfött utan växer under vår uppväxt, det är samvete, moral, normer och ideal. Vi lär oss hur vi ska bete oss och vad som är rätt och fel.

Jaget är vår förnuftiga del. Det står för jag-funktioner såsom sinnen, minnen, motorik, språk, tänkande och verklighetsprövning. Jaget är också en länk mellan Detet och Överjaget. Detet vill ha omedelbar behovstillfredsställelse medan överjaget vaktar moralen. Jagets funktion här är att hitta en kompromiss för båda. Jaget tar hänsyn till verklighetens krav.

Medvetet och Omedvetet

Enligt de psykodynamiska teorierna styrs våra handlingar av inre processer. Det vi upplever följer med oss resten av livet som antingen medvetna eller omedvetna minnen. I de här teorierna trycker man därför mycket på barndomen. För att förstå en vuxen människa måste vi förstå människans historia och tidigare relationer.

I det omedvetna lagras tankar, känslor och minnen som är för jobbiga för det medvetna att bära, de har blivit bortträngda. Eftersom det omedvetna är just omedvetet kan vi inte veta vad som händer där. Ändå kommer det att påverka våra liv och hur vi mår. Det omedvetna hålls inlåst med en spärr. Det omedvetna kan trotts spärren pytsa ut i det medvetna. T.ex. om vi påminns om en traumatisk händelse. Det omedvetna kan visa sig genom drömmar, felsägningar eller felhandlingar.

Det förmedvetna är de minnen som inte är negativa eller aktuella. De här kan plockas fram med lite ledtrådar. Minnet kan sedan plocka fram det förmedvetna till det medvetna.

Det medvetna är intryck, tankar och upplevelser som är aktuella för oss. 

Behavioristiskt perspektiv

Yttre påverkan. Betingning, förstärkning. 

Klassisk inlärning / klassisk betingning

En rysk fysiolog vid namn Ivan Pavlov påvisade i början av 1900-talet hur en form av inlärning kan gå till. Fenomenet som han påvisade genom experiment med hundar kallas för klassisk inlärning eller klassisk betingning. Begrepp inom fenomenet är stimulus och respons. Stimulus är det som framkallas en reaktion medan respons är själva reaktionen. Om det är helt naturliga och inte inlärda kallas det för obetingade, medan de inlärda kallas för betingade.

Exempel på ett av hans experiment: Pavlos hundar

1. Han ställde fram en matskål när hunden kommer in i rummet (maten = obetingad stimulus)
2. När hunden såg maten och doften började hunden dregla (dregling = obetingad stimulans)
3. Nästa gång ställde han fram matskålen och när hunden kom in ringde han på en ringklocka (ringljudet = neutral stimulus). Hunden började dregla som vanligt. Han upprepade samma sak några gånger.
4. Den här gången när hunden kommer in finns ingen matskål, han ringde i klockan och hunden började dregla (ringljud = betingad stimulans, dregling = betingad respons)

Klassisk inlärning/betingning innebär att ett samband som inte fanns från början skapas. Responsen på betingad stimulus blir densamma som på obetingad stimulus. 

Många av våra och hundars beteenden har kommit till genom klassisk inlärning som skett oplanerat. Det kan ske genom negativ eller positiv sammankoppling.

Exempel på negativ sammankoppling:

Du åker bil och är med om en bilolycka. Nästa gång du ska åka bil förknippar du bilåkning med olyckan. Du får då svårt att köra eller att åka bil.

Hunden springer runt get-hagen och är super glad men får plötsligt en stöt av stängslet. Nästa gång hunden kommer till get-hagen så förknippar hunden getterna med elstöten. Hunden får svårt att vistas nära getter. 

Exempel på positiv sammankoppling:

Du lyssnar på radio och en låt börjar spelas. Det är samma låt som spelades när du tog ditt körkort. Du förknippar låten med den speciella och positiva händelsen och blir genast glad.

Hunden älskar att springa och busa i rasthagen. När hunden och sin hundägare är ute och går på promenad får hunden syn på rasthagen och blir glad, viftar på svansen och skäller glatt. Hunden vill fram till rastgården och börjar att dra i kopplet. Hunden förknippar rastgården med lek och bus. 

Instrumentell inlärning

När både vi och hundar upptäcker att ett beteende belönas så vill vi upprepa dem. Andra beteenden får negativa följder och de vill vi undvika. Att lära sig på det här sättet kallas för instrumentell inlärning eller operant betingning. Operant innebär att det handlar om en aktivt utförd handling. För att ett beteende ska läras in behövs någon form av förstärkning. Vi påverkas av omgivningens positiva eller negativa reaktioner. 

Positiv förstärkning

Positiv förstärkning innebär att något bra tillkommer. Den här förstärkningen (belöningen) ökar sannolikheten för att ett beteende ska upprepas.

Ex. Hunden springer efter en hare. Du ropar på hunden, hunden kommer tillbaka till dig, du berömmer. Hunden känner glädje.

Negativ förstärkning och bestraffning

Negativ förstärkning innebär att någonting negativt uteblir. Vi väljer bort beteenden som skulle få negativa konsekvenser och gör istället någonting annat som inte får sådana konsekvenser.

Ex. Hunden springer efter en annan mötande hund. Den mötande hunden ger hotfulla signaler vilket gör din hund rädd. Du ropar på hunden som då springer tillbaka till dig och den mötande hunden slutar att ge hotfulla signaler. Hunden känner lättnad. 

Bestraffning är någonting annat än negativ förstärkning. Bestraffning syftar istället till att få ett oönskat beteende att upphöra. Bestraffning visar inget alternativ till det oönskade beteendet. 

Ex. Hunden springer efter ett rådjur. Du ropar på hunden som inte kommer tillbaka. Du skriker och kastar pinnar mot hunden. Hunden kommer till dig. Hunden känner obehag och rädsla. 

Social inlärning

Vi lär oss många beteenden genom att ta efter varandra. Det kallas för social inlärning och de personer vi lär oss av kallas för våra modeller.

I en obekant situation tar vi automatiskt efter de som behärskar den. Man iakttar andras beteenden för att slippa göra bort sig. Vi har många socialt inlärda beteenden som vi skulle ha svårt att klara oss utan.

Imitationsinlärning: Vi lägger märke till hur andra beter sig i en viss situation och tar efter. T.ex. så härmar barn sina föräldrar.

Modellinlärning: Den här formen av inlärning aktiverar tänkande och minne och kräver en viss förmåga att dra slutsatser. Vi ser vilka följder andras beteenden får och tar efter de vi anser har önskvärda följder. Vi behöver inte göra egna misstag utan lär oss av andras erfarenheter.

Förmåga att imitera andra och lära sig av modeller är avgörande för en lyckad socialisation. 

Kognitivt perspektiv

Kognitioner, förväntningar. Tankescheman. 

Det är genom din och hundens kognition som ni lär känna världen. Kognitionspsykologi handlar om hur våra sinnen, tankar, minnen och vår uppmärksamhet fungerar. De kognitiva processerna är snabba och automatiska. De kan vara både medvetna och omedvetna. Kognitiva funktioner är avgörande för att du och din hund ska överleva och klara av vardagen.

Exempelvis

• När du ska gå över gatan gör du en uppskattning av hur nära en bil befinner sig för att du inte ska bli överkörd.
• När hunden ska hoppa över ett hinder så uppskattar den om den verkligen kommer att klara av detta.

Inhämtning och tolkning av information

För att du och din hund ska förstå omvärlden måste ni först hämta in information. Det görs genom våra och hundens sinnen. Sinnena fångar upp signaler från omvärlden och för dem vidare till hjärnan där de tolkas. Perception är det ord som man använder inom psykologi för denna process av inhämtning och tolkning av information.

Sinnen

Till hjälp för att uppfatta världen och orientera sig är vi och hunden utrustade med olika sinnen. Genom sinnenas celler eller receptorer uppfattar vi och hunden intryck som ljud, läge, rörelse, ljus, smak, lukt, värme och beröring. Intrycken förs sedan vidare till hjärnan via nervsystemet.

Perception

Perception hjälper oss att lära nytt och utvecklas. När sinnesintryck och rörelser samarbetar kallas det för sensomotorisk förmåga. De sensomotoriska förmågorna börjat att utvecklas tidigt tänk dig ett barn eller en hundvalp som med sina sinnen hittar till bröstvårtan och äter genom att suga.

Perception fungerar på olika sätt i olika åldrar. Barnet och hundvalpens perception skiljer sig mellan den vuxnes. Valpens och barnets förmåga att sammanfoga olika sinnesintryck och göra en korrekt tolkning är ännu inte fullt utvecklat för komplexa situationer. T.ex. kan inte barnet göra samma bedömningar i trafiken som en vuxen. Hur vi och hunden uppfattar och tolkar omvärlden är också beroende av skillnader i dagsform och personlighet.

Genom vår och hundens utveckling lär sig hjärnan att koppla ihop all den information som fås genom sinnena på ett alltmer avancerat sätt. Perception hänger starkt ihop med vår och hundens rörelser och möjlighet att kommunicera.

Försämras syn, hörsel och balans kan försvåra för de sensomotoriska och kommunikativa förmågorna. Detta kan ske naturligt när individen blir äldre, men då har de ofta lång erfarenhet av att tolka och förstå sinnesintryck så att de fungerar alldeles utmärkt ändå.

När man pratar om perception pratar man också om gestaltlagar. Det är hur vi organiserar våra intryck enligt ett visst mönster. Oftast leder mönstret oss rätt i våra tolkningar. Gestaltlagarna gör att vi och hunden tolkar intryck för att göra världen begriplig. Vi fyller i saker som saknas, buntar ihop föremål som står nära varandra och tolkar avstånd och storlek utifrån tidigare erfarenheter.

Selektiv perception är en förmåga att välja och skilja ut vad vi och hunden uppmärksammar.

Den förmågan har vi för att skapa ordning bland alla intryck som hela tiden omger oss och hunden. Vi måste sortera och sålla bland alla ljud, synintryck, smaker och lukter. Utan den här förmågan blir det mycket svårt att leva. Tänk själv om du skulle behöva ta in alla samtal som pågår av människorna när du är i stan.

Förutom att uppmärksamma och sortera bort så tolkar också perceptionen det som upplevs för att vi och hunden ska förstå omvärlden. Det gör att vi kan uppfatta en händelse eller situation olika. Även sammanhanget spelar en roll för hur situationen tolkas.

Koncentration är upplevelsen av förmågan att medvetet styra den selektiva perceptionen. När du eller hunden klarar av att fokusera uppmärksamt på en uppgift är ni koncentrerade. Ju mer intryck som finns runt om ju svårare kan det kännas att fokusera. Vår förmåga att koncentrera sig skiljer från person till person. Detsamma gäller för hunden. De människor och hundar som har svårare med att sortera bort intryck, tappar därför lättare förmåga att rikta uppmärksamheten på något.

Våra viktigaste behov styr också vår uppmärksamhet. Hunger, trötthet och törst kan störa uppmärksamheten, men även andra behov som till exempel handlar om känslor kan försvåra liksom oro och stress. Den som har svårt att sålla bort det som inte är relevant kan behöva hjälp med det. T.ex. genom en meningsfull uppgift, då får hjärnan lättare att prioritera.

Minne

Minne är en av våra kognitiva funktioner. Utan minnet skulle vi inte kunna lära oss något nytt och vi skulle inte kunna använda oss av erfarenheter. Minne är också en förutsättning för att kunna tänka.

Tankar

Tänkandet påverkas av många förhållanden. Vårt sätt att tänka kan också påverka oss. Vi använder oss av uppmärksamhet, perception och minne när vi tänker. Dessutom behöver vi ett språk. Vi formulerar våra tankar med hjälp av språket men även tvärtom. Det finns olika åsikter om det är språket som är grunden för tänkandet eller om det är tänkandet som kommer först.

Vi behöver språket för att tänka men det behövs fler strukturer. Det är till exempelvis mallar. Mallar kan vara begrepp ett exempel på begrepp-bygge är fordon, motordrivet fordon, fordon på fyra hjul och sist bil eller till exempel djur, fyrbenta djur, häst, shetlandsponny.

Det finns en mängd med begrepp som vi kan hantera på olika nivåer t.ex. bil och häst och de finns i olika kategorier t.ex. fordon och djur.

Vi sorterar på olika sätt för att underlätta för tänkandet. Kategorier och begrepp är exempel på mallar.

Kunskap, erfarenheter och minnen bygger upp tankescheman. T.ex. kan det handla om att man följer en viss rutin på morgonen. Eller så vet hunden att om du går en viss väg så ska ni till hundrastgården. Tankescheman styr också en del av vårt beteende. Vi förstår det som sker i vår omvärld och kan fatta beslut utifrån våra tolkningar. Ibland kan våra tankescheman vara felaktiga vilket kan ställa till det för oss. T.ex. försöker vi att förstå det som sker och hitta förklaringar till våra egna och andras handlingar. Det kan vara att man frågar sig själv varför man inte fick högre betyg på sin inlämning. Kanske förklarar man det själv med att man är dum i huvudet. Man gör då något som kallas för att attribuera. Ens svar på varför behöver inte stämma överens med verkligheten, men det hjälper oss att hålla ordning på tankarna. Ens sätt att attribuera påverkas av erfarenheter, uppfostran och kunskaper.

Kontrollfokus

En del känner att de kan påverka sitt eget liv och att ansvaret ligger hos de själva. Andra känner tvärtom. Dessa två sätt att tänka kallas för kontrollfokus. De här två tankesätten påverkar sättet man förhåller sig till livet. Beror någonting på sig själv kan man ändra på det. Beror det på någonting utanför sig själv är det svårare att göra någonting.

Om det finns något man inte kan förutse eller påverka eller i hundars fall kontrollera eller undvika så drabbas man av något som kallas för allmän hjälplöshet. Hur man än försöker så hjälper det inte, då slutar man försöka, man blir passiv och förlorar hoppet. Det kallas också för inlärd hjälplöshet. 

Socialpsykologiskt perspektiv

Tankar, känslor och handlingar påverkas av omgivningen.

Mer information kommer...

Biologiskt perspektiv

Gener, hjärnfunktioner.

I det här perspektivet betonar man hjärnans funktionssätt och aktivitet, kemiska processer i nervsystemet, hormoner och ärftlighet. Utifrån det här synsättet styrs våra beteenden av biologin. Hur man är avgörs av hur sin hjärna fungerar.

Ärftlighet

Inom det biologiska perspektivet är ärftlighet ett intresseområde. En gen är den minsta enhet som ärvs av föräldern. Alla gener får inte effekt, vissa är dominanta med starkare genomslagskraft och andra är recessiva och har då ett svagare genomslag. Tänk er t.ex. en brunögd förälder med en blåögd får de barn är sannolikheten att barnet blir brunögd större än att det blir blåögd. På motsvarande sätt ärvs psykiska egenskaper och förmågor. Tänk hos hunden, man kan avla på vissa specifika önskvärda förmågor och egenskaper.

Hjärnan

Kunskaper om hur hjärnan fungerar har ökat. Nya metoder för att studera hjärnan kopplat till beteenden har utvecklats. Det har resulterat i en mängd studier som påvisar att vårt beteende påverkas av biologiska faktorer.

Allt vi känner, tycker, kan, vet och gör kommer ifrån vår hjärna. Vi har centrum för t.ex. tal, hörsel, motorik och syn. Även vår personlighet finns i hjärnan. Utifrån hur dessa delar och den kemiska aktiviteten fungerar avgörs vem du är, hur du beter dig och vad du känner. T.ex. så kan skador i hjärnan påverka personligheten, man kan få personlighetsförändringar. 

Humanistiska perspektivet

Subjektiva upplevelser. Självförverkligande. 

I det här perspektivet betonar man upplevelse av sig själv, subjektiva känslan av vem vi är och vad vi behöver för att må bra.

Behovstrappan

Enligt den här modellen utvecklas vi genom att sträva efter att tillfredsställa olika behov. Det första trappsteget utgörs av våra fysiska behov t.ex. mat, törst, sömn osv. Dessa behov är nödvändiga för överlevnad. När de här behoven är tillfredsställda tas ett steg upp i trappan. Då strävar vi istället efter trygghet och säkerhet. Det kan t.ex. handla om att ha ett hem vi känner oss trygga i. När de här två stegen är uppfyllda tas ytterligare ett steg upp i trappan. Då strävar vi efter acceptans, kärlek och gemenskap. Steget efter det är uppskattning dvs att få beröm och känna oss duktiga. Vi strävar hela tiden att gå upp i trappan, vi utvecklas så. Det kan finnas händelser som gör att vi faller ner i behovstrappan. Då får man återigen sträva efter att tillfredsställa behoven i rätt ordning. Längst upp i trappan finns självförverkligande. Självförverkligande kan bara uppnås om alla andra behov är tillfredsställda. Det handlar om att hitta sina egna inneboende möjligheter och utveckla dem. Vi kan hitta dolda talanger och få ett rikare liv. 

Mer information kommer...